Niklas! Han var här i söndags. Så kul att se honom igen. Det var ett par år sen sist. Mamma och pappa fick sig en chock. Förr i tiden var han kortare än mig, har alltid varit. Nu har han dock växt om mig med ett par centimetrar. :) Det var kul att prata, många minnen kommer tillbaka.
Vi var bästisar sedan vi gick på förskola, ända tills i mellanstadiet ungefär. Ja ungefär då det bara är tillåtet att leka med tjejkompisar, ni vet! Han fyller år en dag innan mig så vi brukade alltid ha våra kalas tillsammans. Vi lekte ofta i deras slott till villa, sprang runt i deras stora trädgård. Vi gick på simskola tillsammans i många år. Vi cyklade runt på bakgården till mamma och pappas dåvarande restaurang. Vi sprang runt i restaurangen och lekte kurragömma tills någon i personalen blev tokig på oss. Niklas klättrade på rissäckarna vilket gjorde att de ofta sprack och ris rann hejdlöst ut på golvet. Det är minnen det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar